Follow by Email

Leta i den här bloggen

söndag 10 mars 2013

Så styr PR-LOBBYN

"Samtidigt som pr-branschen växer får granskande medier det allt tuffare. Företagen tycks ha tröttnat på att köpa annonser, men verkar desto mer villiga att betala för den mjuka påverkan som ett pr-företag kan erbjuda. Det demokratiska problemet blir förstås att vi medborgare inte vet vem som betalar prbranschens tillväxt.

Som dokumentärfilmaren Fredrik Gertten påpekar tidigare i artikeln är den svenska pr-branschen inte reglerad på något sätt, utan förväntas vara självsanerande. Branschorganisationen Precis har tagit det tydligaste steget för att bli en instans för det genom att ställa upp ett antal etiska normer. Där konstaterar organisationen visserligen att "ett pr-konsultföretag inte har någon allmän skyldighet att för utomstående berätta om sina uppdragsgivare eller uppdragens art," men skriver också att "i en aktiv kontakt med tredje part i ett enskilt ärende - till exempel en journalist eller en beslutsfattare - bör dock pr-konsult-företaget på anmodan redovisa vem uppdragsgivaren är."

- Vi vill inte se en reglering som tvingar pr-företag att vara allmänt öppna kring sina uppdragsgivare, nej. Däremot anser vi att en pr-firma bör vara öppen med sina uppdragsgivare om man arbetar med lobbying mot journalister eller politiker. Det finns helt enkelt en skillnad när man vänder sig till någon i påverkande syfte, säger Anna-Karin Hedlund, ordförande för Precis och vd för Diplomat Communications.

Hon förklarar att man har skrivit "bör" och inte "skall" på grund av att föreningen är just en branschförening och inte har några sanktionsmöjligheter.

Den tidigare nämnda forskningsrapporten som Precis beställde tittade också på kritik mot och krav på regleringar av branschen och kommer faktiskt också fram till att det finns ett visst stöd bland riksdagsledamöterna för regleringar. De få initiativ som har tagits hittills har dock inte fått majoritet i riksdagen.

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Hillevi Larsson ställde till exempel i våras en interpellation om krav på att pr-byråerna öppet ska redovisa sina uppdragsgivare. Dessutom ville hon förbjuda så kallat astroturfing, en metod där pr-byråer skapar falska gräsrotsrörelser för att påverka opinionen.

Interpellationen besvarades av justitieminister Beatrice Ask som hävdade att förslaget var ett hot mot yttrandefriheten och raljant frågade om vi "skulle förbjuda människor att skriva insändare också".

- Ja, Beatrice Asks reaktion var verkligen märklig. Som jag ser det är det pr-firmornas slutenhet som är ett hot mot yttrandefriheten. Jag vill inte förbjuda pr, jag tycker att pr ofta kan vara bra, men jag vänder mig mot att vi inte får någon insyn och att branschen mörkar vem som betalar, säger Hillevi Larsson.

Hon säger att hon inte ens kräver att det ska vara öppet vad pr-firmorna lobbar om, bara vilka som är deras uppdragsgivare, precis som det är i USA och Bryssel.

- I dag vet man inte vem som står bakom debattartiklar, kurser, informationsträffar. Det kan leda till en påverkan på ett osunt sätt. Man lyfter upp en fråga, men om man visste vem som betalade för prkampanjen bakom kanske frågan kommer i ett annat ljus.

Pr-branschen arbetar med en rad olika metoder. En del är öppna och enkla, som att skicka pressmeddelanden till journalister. Det är oftast inga problem att berätta att det är storföretaget X som gärna vill berätta om produkten Y eller kampanjen Z. Andra metoder bygger på mjukare eller mer sublim påverkan när det inte är lika fördelaktigt att berätta om vem som betalar för att frågan ska lyftas.

Fredrik Gertten tar de omstridda lchf-dieterna som exempel. De bygger på att man ska äta mer kött och mindre kolhydrater och påverkar många människor i deras val av livsmedel och livsstil. Frågan är om de fått lika stort genomslag om alla visste att nästan all forskning bakom dem betalas av köttindustrin. Organisationer som National Cattlemens Association och företag som Swissmilk har direkt intresse av att dieterna ökar i popularitet.

Hillevi Larsson tycker att den svenska pr-branschen inte verkar ha gått lika långt som motsvarigheten i USA, men att det ändå finns väldigt mycket lobbying riktad till riksdagsledamöter även här.

- Mycket är förstås positivt. Det finns till exempel många ideella intressen som arbetar med pr och lobbying mot oss politiker, men faktum kvarstår att det är de som har mest pengar som lättast får sin röst hörd och det kan vara ett demokratiproblem.

Ett annat problem är enligt Hillevi Larsson det faktum att pr-företagen i dag mer än gärna rekryterar före detta politiker och journalister.

- Om en person från en frivilligorganisation kontaktar mig vet jag oftast vem han eller hon representerar, men om det kommer en pr-kon-sult är det inte alltid jag får veta det. Det är inte ens säkert att jag får veta att personen ifråga är en pr-konsult. Det kan vara någon jag känner, en gammal politikerkollega eller en journalist jag har träffat i tidigare sammanhang.

Enligt Hillevi Larsson får man som riksdagsledamot en rad inbjudningar till mingelkvällar, frågestunder och debatter där politiska frågor tas upp.

- Alla samlas och det är väldigt svårt att avgöra vem som står för vad. Det saknas öppenhet och tydlighet, helt enkelt.

Hillevi Larsson berör här en fråga som även Fredrik Gertten tar upp, nämligen de nära kontakterna mellan politikerna som har makten, journalisterna som ska granska den och pr-konsulterna som ska smörja hela makt-media-maskineriet så att det rullar på utan gnissel.

Varför finns det till exempel så lite debatt kring pr-företagens metoder och stora makt? Enligt Fredrik Gertten är svaret enkelt. - Jag tror att det är för att alla är för insyltade. Alla journalister vet att pr-branschen kan vara nästa karriärsteg. En pr-lön är ofta två till tre gånger så hög som en journalistlön. Också politikerna ser pr-branschen som en karriärväg om man skulle förlora sina politiska uppdrag. Det finns ett ständigt flöde fram och tillbaka mellan parti och pr-företag.

När Fredrik Gertten visade sin dokumentär om storföretagens pr-arbete i den svenska riksdagen och samtidigt gick ut med hård kritik mot den svenska pr-bran-schen i en rad svenska medier väntade han sig reaktioner och en livlig debatt, men den uteblev helt.

- Inte ens medier som Resumé eller Dagens media som säger sig granska pr-bran-schen intresserade sig eller lyfte frågan. Jag tror helt enkelt inte att de vågar bråka för mycket, säger Fredrik Gertten."


Utdrag ur nyhetsartikel av Jon Röhne publicerad i  Miljöaktuellt 2012-11-05

Inga kommentarer: