Leta i den här bloggen

onsdag 12 juni 2013

Otillräckliga ”krafttag” mot oseriösa långivare

Efter katastrofsiffror från Kronofogden vill nu regeringen ta krafttag mot oseriösa sms-lånebolag. Men åtgärderna är inte tillräckliga, enligt oppositionen.
Antalet snabblån, eller sms-lån, har ökat med 62 procent sedan 2011. Det visar Kronofogdemyndighetens statistik. Regeringen svarade genast med en debatt­artikel om att den nu ska ta krafttag för att reglera marknaden och göra det svårare för oseriösa snabblåneföretag att etablera sig.
Regeringens förslag på reglering innebär bland annat att snabblåneföretagen, vid etablering, måste godkännas av finansinspektionen.
– Vi hoppas att det här ska innebära att det blir färre ärenden hos Kronofogden. Det finns lägen i livet där det behövs snabba pengar av olika skäl. Målet är därför att också utbilda folk samtidigt som vi gör företagen mer tydliga, säger Peter Norman, M, finansmarknadsminister.
Men både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet riktar kritik mot regleringen, som de anser inte är tillräckligt långt­gående.
– Man måste ändra balansen mellan långivare och låntagare.
I dag är det väldigt förmånligt att låna ut och företagen kan sätta sina villkor helt själv, medan låntagaren inte har några rättigheter, säger Hillevi Larsson, S-ledamot i civilutskottet.
Konsumentverket har sedan förra året granskat 14 snabblånebolag för att undersöka om de kreditprövar låntagarna, enligt konsumentkreditlagen. Granskningen fann då att samtliga slarvat, men vid sådana tillfällen kan verket enbart varna företaget, något som de flesta ändå nonchalerar. Enligt regeringens förslag ska Konsumentverket ges möjlighet att bötfälla företag med upp till fem miljoner kronor om de bryter mot lagar och regler.
Men enligt oppositionen kom­mer det inte att lösa problemet. Detta eftersom de lagar och regler som gäller för branschen är för vaga och tillåtande. Den springande punkten är företagens höga räntor som i extrema fall kan vara på uppåt 17 000 procent, men ändå inte leda till åtal, enligt ockerlagen. Vad som behövs är enligt Socialdemokraterna ett räntetak som reglerar hur hög ränta ett företag har rätt att kräva. De föreslår därför ett tak på 50 procents ränta, ett system som redan finns på plats i Finland.
– Motargumentet är att alla då kommer att sätta räntan till 50 procent och de oseriösa företagen kommer säkert att göra det. Men för de seriösa företagen finns det fortfarande en konkurrenssituation som gör att de kommer att sätta lägre ränta för att få kunder, säger Hillevi Larsson.
 
Utdrag ur artikel av Axel Green publicerad i Arbetaren 2013-02-28

Socialdemokratiska riksdagsledamöter träffar ledningen för Malmö Högskola

De minskade anslag för både i år och för nästa år oroar de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Malmö.

Malmö Högskola startades 1998 på initiativ av en socialdemokratisk regering. De ambitioner som man hade för utvecklingen av Malmö Högskola har besannats. Trots detta drar ner den nuvarande regeringen ner sina utbildningsambitioner.
Riksdagsledamöterna kommer att äta lunch med Stefan Bengtsson, Cecilia Christersson samt Eva Engquist för att höra om högskolans nuvarande situation och utvecklingsmöjligheter.

Pressmeddelande 2013-02-26

Socialbidragen kvar i fas 3

Regeringen tänker inte göra något åt att vissa fas 3-deltagare inte får någon ersättning alls. Det beskedet gav arbetsmarknadsminister Hillevi Engström i riksdagen i går.

Regeringen väntar in den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det dröjer två år innan den kommer med förslag.
Tills dess kommer antalet fas 3-deltagare att öka. I januari var 2 931 inskriva i fas 3 utan ersättning. Antalet har fördubblats på två år. Bara på en månad har antalet ökat med 179 personer. De är hänvisade till att ansöka om socialbidrag.
I riksdagen sa Hillevi Engström att socialförsäkringsutredningen ska ”klarlägga samspelet” mellan sjukpeng, a-kassa, socialbidrag och aktivitetsstöd.
– Försäkringarna ska ha en principiell uppbyggnad som medför att det alltid ska löna sig att arbeta, förklarade hon.
Riksdagskvinnan Hillevi Larsson (S) hade frågat om regeringen tänker göra något för att hindra att folk blir utan ersättning i fas 3.
Jobb- och utvecklingsgarantin startade 2007. Två år senare hamnade de första deltagarna i fas 3. I januari var antalet uppe i drygt 33 700.
Alla får aktivitetsstöd i fas 1 och 2, men bara de som har haft a-kassa får ersättning i fas 3. De andra får ansöka om socialbidrag, men det är ingen självklar rättighet. En del får avslag.
Hillevi Larsson pekade på att allt färre kvalificerar sig för a-kassa. Därmed kommer fler deltagare att hänvisas till att ansöka om socialbidrag i fas 3.
– Det blir ganska orimligt när ungefär var tionde i fas 3 ska arbeta heltid och hänvisas till socialbidrag, sa hon och hänvisade till att närvaroplikten nyligen har utökats till 40 timmar i veckan i fas 3.
– Det är ett allvarligt hot när det gäller möjligheten att söka arbete och få utbildning.
 
Nyhetsartikel av Mats Pejer publicerad i tidningen Arbetet 2013-02-20

FAS 3 - Den svenska slavhandlarmetoden

      
Insändare av Tarmo Lindholm i LOs tidning Arbetet 2013-02-08

Fas 3-misär blir riksdagsfråga

Är det ett problem att allt fler arbetslösa i fas 3 är hänvisade till socialbidrag trots att de utför ett heltidsarbete?

Den frågan ställer riksdagskvinnan Hillevi Larsson (S) i en interpellation till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Hon vill också veta:
– Vad gör arbetsmarknadsministern för att bekämpa utvecklingen, där fler och fler heltidsarbetande inom fas 3 tvingas söka socialbidrag?
Hillevi Larsson skriver också att reglerna om arbetstider nyligen skärptes för fas 3-deltagarna. Nu ska de vara på sin fas 3-plats minst 40 timmar. Tidigare var minimigränsen 32 timmar i veckan.
– Vad gör arbetsmarknadsministern för att garantera möjligheterna att söka arbete och delta i utbildning för arbetslösa i fas 3, samtidigt som de ska vara på plats hos sina anordnare dagligen mellan klockan 8 och 17? undrar Hillevi Larsson.
Hon befarar att fas 3-deltagare tvingas till gratis heltidsarbete och bara får söka jobb och utbilda sig på fritiden, eftersom det är anordnarna som bestämmer om fas 3-deltagarna får söka jobb på arbetstid eller inte.
– Eftersom kontrollen av fas 3-anordnarna brister riskerar detta att bli ett allvarligt problem, skriver Hillevi Larsson.
Hon konstaterar dessutom att allt fler arbetslösa hamnar i fas 3, trots riksdagens beslut om att stoppa anvisningarna dit.

Mera om fas 3:
•904 färre utan pengar i fas 3
•Rekordmånga deltar i fas 3 utan ersättning


Text av Mats Pejer publicerad på Arbetet.se 2013-02-14

 

Villkoren i FAS 3



 
Hillevi Larsson (s), kämpar på i riksdagen med att pressa moderaterna/alliansen om Fas3.
Frågor till arbetsmarknadsministern:
1. Har ministern gjort det ställningstagandet att det är ett problem att alltfler arbetslösa i FAS 3 inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen och är hänvisade till försörjningsstöd för att utföra ett heltidsarbete?
2. Vad gör ministern för att bekämpa utvecklingen, där fler och fler heltidsarbetande inom FAS 3 tvingas söka försörjningsstöd?
3. Vad gör ministern för att garantera möjligheterna att söka arbete och delta i utbildning för arbetslösa i FAS 3, samtidigt som de ska vara på plats hos sina anordnare dagligen 8.00 – 17.00?
 

måndag 1 april 2013

Företagare skor sig på ”Fas 3”

"För ett år sedan krävde en majoritet i Sveriges riksdag stopp för fler arbetslösa i "Fas 3". Trots det har åtgärden vuxit kraftigt: 33 057 personer sysselsätts i dag hos privata och offentliga anordnare. "Slavarbete", säger Hillevi Larsson (S) från Malmö. Hon utesluter inte en misstroendeförklaring mot ansvarige ministern.

Det låter som en slutförvaringsstation.
"Fas 3."
Och just så upplever många av deltagarna det hårt kritiserade programmet: En plats där människor förvaras. Sysselsätts med meningslös terapi. Eller utnyttjas som gratis arbetskraft.
Kanske är den dåliga klangen skälet till att namnet bytts ut. "Fas 3" heter numera "Sysselsättningsfasen".
Innebörden är dock densamma: Sista steget i den jobb- och utvecklingsgaranti som regeringen Reinfeldt införde för fem år sedan för att få bukt med långtidsarbetslösheten.
Grundtanken är enkel. Staten betalar särskilda anordnare – privata företag, föreningar eller offentliga myndigheter – femtusen kronor i månaden för varje långtidsarbetslös de tar hand om.
Varje månad pungar staten ut med 165 miljoner kronor till dessa anordnare. De största är mycket lukrativa. Jobbfabriken med lokaler i Malmö gjorde förra året en vinst på 6 miljoner kronor på en omsättning på 38 miljoner.
Anordnarens uppgift är att sysselsätta den arbetslöse så att hon lättare kan få ett riktigt jobb.
Men det finns ett dilemma: Å ena sidan får sysselsättningen inte vara meningslös. Å andra sidan får uppgifterna inta vara så meningsfulla att de ersätter ett riktigt arbete.
Riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S) utmanade nyligen sin namne arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) i en interpellationsdebatt i riksdagen.
Då drog hon sig inte för att kalla Fas 3 för "slavarbete".
– Många anordnare har startat bara för att lägga beslag på de här femtusen kronorna. Jobbfabriken är ett exempel. Uppgifterna är meningslösa, säger Hillevi Larsson.
För den arbetslöse är ersättningen låg. Antingen 65 procent av en tidigare lön från a-kassan. Eller socialbidrag (försörjningsstöd). I genomsnitt blir det niotusen kronor i månaden. Närvaroplikten är 32 timmar i veckan.
– När jag kallar det "slavarbete" är det anställningsvillkoren jag hänger upp mig på. Man jobbar ju nästan heltid, men har ingen riktig lön.
Redan för ett år sen tog den rödgröna oppositionen med stöd av SD ett utskottsinitiativ i riksdagen och krävde att Fas 3 skrotas.
Men regeringen har ignorerat kravet. Och de arbetslösa i programmet har bara blivit fler. Under året har antalet personer i Fas 3 stigit från 28 996 till 33 057.
Strax före jul spådde finansminister Anders Borg ökad arbetslöshet 2013. Därmed lär också Fas 3 fyllas på med nya människor.
Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven har lovat avskaffa åtgärden. Och Hillevi Larsson utesluter inte en misstroendeförklaring mot den ansvariga ministern Hillevi Engström
– Det är helt klart en möjlighet."

Utdrag ur nyhetsartikel av Olle Lönnaeus, publicerad i Sydsvenskan 2012-12-29