"Samtidigt som pr-branschen växer får granskande medier det allt tuffare. Företagen tycks ha tröttnat på att köpa annonser, men verkar desto mer villiga att betala för den mjuka påverkan som ett pr-företag kan erbjuda. Det demokratiska problemet blir förstås att vi medborgare inte vet vem som betalar prbranschens tillväxt.
Som dokumentärfilmaren Fredrik Gertten påpekar tidigare i artikeln är den svenska pr-branschen inte reglerad på något sätt, utan förväntas vara självsanerande. Branschorganisationen Precis har tagit det tydligaste steget för att bli en instans för det genom att ställa upp ett antal etiska normer. Där konstaterar organisationen visserligen att "ett pr-konsultföretag inte har någon allmän skyldighet att för utomstående berätta om sina uppdragsgivare eller uppdragens art," men skriver också att "i en aktiv kontakt med tredje part i ett enskilt ärende - till exempel en journalist eller en beslutsfattare - bör dock pr-konsult-företaget på anmodan redovisa vem uppdragsgivaren är."
- Vi vill inte se en reglering som tvingar pr-företag att vara allmänt öppna kring sina uppdragsgivare, nej. Däremot anser vi att en pr-firma bör vara öppen med sina uppdragsgivare om man arbetar med lobbying mot journalister eller politiker. Det finns helt enkelt en skillnad när man vänder sig till någon i påverkande syfte, säger Anna-Karin Hedlund, ordförande för Precis och vd för Diplomat Communications.
Hon förklarar att man har skrivit "bör" och inte "skall" på grund av att föreningen är just en branschförening och inte har några sanktionsmöjligheter.
Den tidigare nämnda forskningsrapporten som Precis beställde tittade också på kritik mot och krav på regleringar av branschen och kommer faktiskt också fram till att det finns ett visst stöd bland riksdagsledamöterna för regleringar. De få initiativ som har tagits hittills har dock inte fått majoritet i riksdagen.
Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Hillevi Larsson ställde till exempel i våras en interpellation om krav på att pr-byråerna öppet ska redovisa sina uppdragsgivare. Dessutom ville hon förbjuda så kallat astroturfing, en metod där pr-byråer skapar falska gräsrotsrörelser för att påverka opinionen.
Interpellationen besvarades av justitieminister Beatrice Ask som hävdade att förslaget var ett hot mot yttrandefriheten och raljant frågade om vi "skulle förbjuda människor att skriva insändare också".
- Ja, Beatrice Asks reaktion var verkligen märklig. Som jag ser det är det pr-firmornas slutenhet som är ett hot mot yttrandefriheten. Jag vill inte förbjuda pr, jag tycker att pr ofta kan vara bra, men jag vänder mig mot att vi inte får någon insyn och att branschen mörkar vem som betalar, säger Hillevi Larsson.
Hon säger att hon inte ens kräver att det ska vara öppet vad pr-firmorna lobbar om, bara vilka som är deras uppdragsgivare, precis som det är i USA och Bryssel.
- I dag vet man inte vem som står bakom debattartiklar, kurser, informationsträffar. Det kan leda till en påverkan på ett osunt sätt. Man lyfter upp en fråga, men om man visste vem som betalade för prkampanjen bakom kanske frågan kommer i ett annat ljus.
Pr-branschen arbetar med en rad olika metoder. En del är öppna och enkla, som att skicka pressmeddelanden till journalister. Det är oftast inga problem att berätta att det är storföretaget X som gärna vill berätta om produkten Y eller kampanjen Z. Andra metoder bygger på mjukare eller mer sublim påverkan när det inte är lika fördelaktigt att berätta om vem som betalar för att frågan ska lyftas.
Fredrik Gertten tar de omstridda lchf-dieterna som exempel. De bygger på att man ska äta mer kött och mindre kolhydrater och påverkar många människor i deras val av livsmedel och livsstil. Frågan är om de fått lika stort genomslag om alla visste att nästan all forskning bakom dem betalas av köttindustrin. Organisationer som National Cattlemens Association och företag som Swissmilk har direkt intresse av att dieterna ökar i popularitet.
Hillevi Larsson tycker att den svenska pr-branschen inte verkar ha gått lika långt som motsvarigheten i USA, men att det ändå finns väldigt mycket lobbying riktad till riksdagsledamöter även här.
- Mycket är förstås positivt. Det finns till exempel många ideella intressen som arbetar med pr och lobbying mot oss politiker, men faktum kvarstår att det är de som har mest pengar som lättast får sin röst hörd och det kan vara ett demokratiproblem.
Ett annat problem är enligt Hillevi Larsson det faktum att pr-företagen i dag mer än gärna rekryterar före detta politiker och journalister.
- Om en person från en frivilligorganisation kontaktar mig vet jag oftast vem han eller hon representerar, men om det kommer en pr-kon-sult är det inte alltid jag får veta det. Det är inte ens säkert att jag får veta att personen ifråga är en pr-konsult. Det kan vara någon jag känner, en gammal politikerkollega eller en journalist jag har träffat i tidigare sammanhang.
Enligt Hillevi Larsson får man som riksdagsledamot en rad inbjudningar till mingelkvällar, frågestunder och debatter där politiska frågor tas upp.
- Alla samlas och det är väldigt svårt att avgöra vem som står för vad. Det saknas öppenhet och tydlighet, helt enkelt.
Hillevi Larsson berör här en fråga som även Fredrik Gertten tar upp, nämligen de nära kontakterna mellan politikerna som har makten, journalisterna som ska granska den och pr-konsulterna som ska smörja hela makt-media-maskineriet så att det rullar på utan gnissel.
Varför finns det till exempel så lite debatt kring pr-företagens metoder och stora makt? Enligt Fredrik Gertten är svaret enkelt. - Jag tror att det är för att alla är för insyltade. Alla journalister vet att pr-branschen kan vara nästa karriärsteg. En pr-lön är ofta två till tre gånger så hög som en journalistlön. Också politikerna ser pr-branschen som en karriärväg om man skulle förlora sina politiska uppdrag. Det finns ett ständigt flöde fram och tillbaka mellan parti och pr-företag.
När Fredrik Gertten visade sin dokumentär om storföretagens pr-arbete i den svenska riksdagen och samtidigt gick ut med hård kritik mot den svenska pr-bran-schen i en rad svenska medier väntade han sig reaktioner och en livlig debatt, men den uteblev helt.
- Inte ens medier som Resumé eller Dagens media som säger sig granska pr-bran-schen intresserade sig eller lyfte frågan. Jag tror helt enkelt inte att de vågar bråka för mycket, säger Fredrik Gertten."
Utdrag ur nyhetsartikel av Jon Röhne publicerad i Miljöaktuellt 2012-11-05
söndag 10 mars 2013
Upprop för en bättre missbruksvård!
Till Folkhälsominister Maria Larsson, regeringen och Sveriges riksdag som beslutar om ny missbruksvård
Missbruksutredningen - Ansvarslöst och tragiskt att inget hänt!
"Riksdagsmannen William Petzälls död i september i år väckte stor uppmärksamhet; när han dog hade han länge stått i kö för att få metadonbehandling mot sitt narkotikaberoende. Ungefär samtidigt redovisades siffror som visar att narkotikadödligheten i Sverige 2011 var den högsta någonsin: 487 personer.
En politiker som engagerat sig i frågan är Hillevi Larsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna:
– Det måste bli lättare för opiatmissbrukare att få behandling med metadon eller Subutex, säger hon. Utan läkemedel är det många som inte klarar att sluta – trots att alternativet ofta är brottslighet, prostitution eller en för tidig död.
Om det är svårt att nå fram till beslut i huvudmannafrågan, så tycker Hillevi Larsson att man skulle kunna bryta loss vissa delförslag från Missbruksutredningen och behandla dem snabbare. En fråga hon nämner är just läkemedelsbehandling av opiatmissbrukare.
Kanske är regeringen inne på samma spår. I slutet av september gav man Socialstyrelsen i uppdrag att snabbutreda hur metadon- och Subutexprogrammen fungerar."
Utdrag ur artikel av Miki Agerberg publicerad i Läkartidningen 2012-10-23
En politiker som engagerat sig i frågan är Hillevi Larsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna:
– Det måste bli lättare för opiatmissbrukare att få behandling med metadon eller Subutex, säger hon. Utan läkemedel är det många som inte klarar att sluta – trots att alternativet ofta är brottslighet, prostitution eller en för tidig död.
Om det är svårt att nå fram till beslut i huvudmannafrågan, så tycker Hillevi Larsson att man skulle kunna bryta loss vissa delförslag från Missbruksutredningen och behandla dem snabbare. En fråga hon nämner är just läkemedelsbehandling av opiatmissbrukare.
Kanske är regeringen inne på samma spår. I slutet av september gav man Socialstyrelsen i uppdrag att snabbutreda hur metadon- och Subutexprogrammen fungerar."
Utdrag ur artikel av Miki Agerberg publicerad i Läkartidningen 2012-10-23
måndag 4 mars 2013
Vi vill lyfta frågan om analfabetism
"På torsdag kommer vi ha ett gemensamt arrangemang på biblioteket för att prata om analfabetismen som breder ut sig i Sverige. Bland annat kommer riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S) och författaren Margareta Mörling.
Publicerat i Södra Sidan 2012-10-13
Musikern Mamadou Sene, som länge bott i Alby, berättar om hur det var för honom att komma hit som 20-åring och inte kunna läsa. Han studerade senare på Musikhögskolan. Kvinnoresurscenter möter ofta kvinnor som inte kan läsa och skriva och därför har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Hur kan man hjälpa dem? Men också bland personer som är födda här blir läs- och skrivsvårigheter allt vanligare. Vi hoppas att man under kvällen kommer med förslag på lösningar. Alla är välkomna att delta i diskussionen.
När: Torsdag 18 oktober kl 18:30-20:30 Var: Hallunda bibliotek Arr: Biblioteket i samarbete med Kvinnoresurscenter och ABF Botkyrka-Salem"
När: Torsdag 18 oktober kl 18:30-20:30 Var: Hallunda bibliotek Arr: Biblioteket i samarbete med Kvinnoresurscenter och ABF Botkyrka-Salem"
Publicerat i Södra Sidan 2012-10-13
Satsa på ungdomarna!
Arbetslösheten bland unga i Sverige är hög och växande. Idag är den svenska ungdomsarbetslösheten högre än i jämförbara europeiska länder såsom Norge, Finland, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike. Trots detta agerar regeringen endast med impotenta medel.
Omkring 100 000 personer i åldern 18-24 år är inskrivna på arbetsförmedlingen som arbetslösa. Bara i Skåne är nästan 15 000 unga antingen inskrivna som arbetssökande eller i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Enligt Arbetsförmedlingens avrapportering denna vecka var 3 747 ungdomar under 24 år öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Av de 100 000 ungdomar som är arbetslösa i riket har ungefär 35 procent varit arbetslösa i mer än sex månader. Denna generation kommer att glida fel om vi inte ser till att de bryter mönstret. Ju längre tid de är utan jobb eller utbildning desto svårare är det att ta steget in på arbetsmarknaden. Regeringens strategi mot ungdomsarbetslösheten har uppenbarligen misslyckats. Istället för att analysera problemet har regeringen infriat en annan dröm, att sänka skattern och sedan struntat i att erbjuda rätt stöd till rätt personer. Bland de långtidsarbetslösa ungdomarna dominerar personer utan gymnasieutbildning. Varför har det inte helt enkelt satsats mer på att rusta ungdomarna för framtiden?
Socialdemokraterna anser att ungdomsarbetslösheten ska bekämpas genom att höja ungdomarnas kompetens och underlätta för unga att ta steget ut på arbetsmarknaden. Unga människor ska jobba eller studera – inte vara långtidsarbetslösa.
Vi vill införa ett utbildningskontrakt för unga utan fullgjord gymnasieutbildning. Om de vill ha ersättning från samhället måste de fullgöra sin gymnasieutbildning. Statens åtagande måste dock vara på sådan nivå att vi ger en reell chans till var och en av dessa ungdomar att faktiskt avsluta utbildningen. Den individuella utbildningsplanen ska präglas av att det finns många olika vägar fram till ett slutbetyg och att behoven skiljer sig mellan olika individer.
Vi vill även satsa brett på yrkesintroduktionsjobb där unga nyanställda ges möjlighet att kombinera jobb med utbildning inom yrket. I vårt budgetalternativ gör vi en satsning där kommuner och landsting kan erbjuda 75 procentiga anställningar till kollektivavtalade löner, kombinerat med 25 procents handledning.
Vår ambition att attackera rekryteringsgapet och se till att ungdomarna kan ta de jobb som faktiskt finns. Vår inställning är att politiken är till för att stimulera så att samhällsutvecklingen går åt rätt håll, istället för att sitta med armarna i kors och låta marknaden sköta allt. På kort sikt minskar vi den höga arbetslösheten för samhället och besparar många personer ångest och skam. På längre sikt gör vi redan nu något åt den generationsväxling som kommer att ske på arbetsmarknaden. Vi behöver den unga generationens arbete precis som var och en av dem behöver ett arbete.
Marie Granlund, riksdagsledamot (s)
Leif Jakobsson, riksdagsledamot (s)
Hillevi Larsson, riksdagsledamot (s)
Debattartikel publicerad i Efter Arbetet 2013-10-10
Socialdemokraterna anser att ungdomsarbetslösheten ska bekämpas genom att höja ungdomarnas kompetens och underlätta för unga att ta steget ut på arbetsmarknaden. Unga människor ska jobba eller studera – inte vara långtidsarbetslösa.
Vi vill införa ett utbildningskontrakt för unga utan fullgjord gymnasieutbildning. Om de vill ha ersättning från samhället måste de fullgöra sin gymnasieutbildning. Statens åtagande måste dock vara på sådan nivå att vi ger en reell chans till var och en av dessa ungdomar att faktiskt avsluta utbildningen. Den individuella utbildningsplanen ska präglas av att det finns många olika vägar fram till ett slutbetyg och att behoven skiljer sig mellan olika individer.
Vi vill även satsa brett på yrkesintroduktionsjobb där unga nyanställda ges möjlighet att kombinera jobb med utbildning inom yrket. I vårt budgetalternativ gör vi en satsning där kommuner och landsting kan erbjuda 75 procentiga anställningar till kollektivavtalade löner, kombinerat med 25 procents handledning.
Vår ambition att attackera rekryteringsgapet och se till att ungdomarna kan ta de jobb som faktiskt finns. Vår inställning är att politiken är till för att stimulera så att samhällsutvecklingen går åt rätt håll, istället för att sitta med armarna i kors och låta marknaden sköta allt. På kort sikt minskar vi den höga arbetslösheten för samhället och besparar många personer ångest och skam. På längre sikt gör vi redan nu något åt den generationsväxling som kommer att ske på arbetsmarknaden. Vi behöver den unga generationens arbete precis som var och en av dem behöver ett arbete.
Marie Granlund, riksdagsledamot (s)
Leif Jakobsson, riksdagsledamot (s)
Hillevi Larsson, riksdagsledamot (s)
Debattartikel publicerad i Efter Arbetet 2013-10-10
Skövlingen av Ojnareskogen
"EN riksdagsledamot för S, Hillevi Larsson är modig nog att motionera om att se över avregleringen av täktverksamhet i Miljöbalken. Modiga, unga kvinna och jag blir så stolt över henne. Det frestar på att gå in med en enskild motion. I värsta fall får hon inget stöd av sina egna. Jag har förstås skrivit till henne med uppmuntrande ord. Men det är så härligt med de unga människorna som tänker mer på saken än den egna personen. Hon har förstått vidden av den förändring som riksdagsbeslutet ang miljöbalken har. Förändringen innebär att det numera inte fins några skyddsvärda miljöer i vårt land. Varhelst företagen vill bryta våra mineraler så finns inget hinder längre. Domstolarna behöver lagar att luta sig mot när de ska göra avvägningar mellan olika riksintressen. Nu är det fritt fram!"
Utdrag ur text av Rose Marie Wåtz, alias Tuttan, publicerad på bloggen "Tuttanscancerblogg" 2012-10-07
Utdrag ur text av Rose Marie Wåtz, alias Tuttan, publicerad på bloggen "Tuttanscancerblogg" 2012-10-07
Medicin mot prostatacancer till kvinnor?!
Uppmaning - Motion
"Nu vädjar jag om några få sekunder i ditt
liv. I Riksdagen har nu både S och M lagt in två motioner om endometrios. Dessa
två motioner är otroligt viktiga och för mig och 200 000 andra kvinnor i
Sverige. Jag uppskattar speciellt Hillevi Larssons (S) uppmärksammande om att
GnRh-analogen, som finns i bland annat Enanton, är en medicin för
prostatacancer. Det är inte försvarbart att behandlas med en sådan typ av
medicin när man inte ens har prostatacancer. Jag har inte ens en prostata eller
ens cancer! Det är ett val mellan svåra symptom och vidriga
biverkningar.
Vad jag från mitt hjärta nu ber om är att där ni är verksamma länka till någon utav motionerna, eller båda två om ni vill, och skriva några rader. Eller till detta blogginlägg. Ni gör gott och kanske samma stund hjälper en kvinna att bli uppmärksam på sin kropp och sina smärtor. Det ska inte behöva ta 9 år att få en diagnos! Utan behandling går vi sönder långsamt. Livskvalité och liv står på spel. Tack för din hjälp!"
Motion - Hillevi Larsson (S)
Motion - Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Vad jag från mitt hjärta nu ber om är att där ni är verksamma länka till någon utav motionerna, eller båda två om ni vill, och skriva några rader. Eller till detta blogginlägg. Ni gör gott och kanske samma stund hjälper en kvinna att bli uppmärksam på sin kropp och sina smärtor. Det ska inte behöva ta 9 år att få en diagnos! Utan behandling går vi sönder långsamt. Livskvalité och liv står på spel. Tack för din hjälp!"
Motion - Hillevi Larsson (S)
Motion - Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Publicerat på bloggen "I sällskap av endometrios" 2012-10-09
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
