Bostadsbristen måste bekämpas!

Vi får alltfler ”mambos” som ofrivilligt bor kvar hemma för att de saknar bostad. Studenter tvingas tacka nej till studieplatser för att de inte hittar någonstans att bo och arbetstagare tvingas avstå från jobb på annan ort för att bostad saknas. Hela samhällsekonomin drabbas negativt av det här, främst i form av produktionsbortfall och uteblivna skatteintäkter. Enligt en beräkning kostar bostadsbristen i Stockholm 21 miljarder per år. Även i storstadsregionerna Malmö och Göteborg kostar bostadsbristen miljarder.
 

Den akuta bristen på hyresrätter trissar upp hyrorna i det befintliga beståndet och sänker kraven på hyresvärdarna att sköta sig. De kan ju välja och vraka mellan hyresgäster som inte har något alternativ. Många gånger räcker det inte att kunna betala hyran. Helst ska hyresgästens inkomst vara dubbelt, tredubbelt eller till och med fyrdubbelt så hög som hyran. Därmed utestängs grupper som egentligen har råd att betala.

För att få fart på byggandet av hyresrätter och hålla nere hyresnivåerna är det avgörande att göra något åt den skattemässiga diskrimineringen av hyresrätten.

Enligt en rapport från Fastighetsägarna, SABO och Hyresgästföreningen betalar en hyresgäst mellan 11 000 – 40 000 kronor mer i skatt per år än en egnahemsägare i nybyggd bostad.

Den statliga boendeskattutredningen slår också fast att det råder orättvisa mellan de olika boendeformerna. Månadskostnaden skiljer i genomsnitt 3 000 kronor.

Egnahemsägare har avdragsrätt för ränteutgifter på 30%. Samma avdragsrätt för hyresfastigheter skulle minska skattediskrimineringen. Med tanke på att räntekostnaden utgör så mycket som halva hyran på nybyggda hyreslägenheter så kan 30%  avdragsrätt för ränteutgifter få avgörande positiva konsekvenser. 

Även fastighetsavgiften skapar skattemässig obalans mellan boendeformerna. Medan villaägare med högtaxerade villor fått skattelättnader är hyresrätten fortsatt dubbelbeskattad, med både fastighetsavgift och bolagsskatt. Hyresrätter omfattas inte heller av ROT-avdraget.

Förutom skattemässig balans mellan boendeformerna behövs statligt stöd för byggande av hyreslägenheter med rimliga hyror. Historiskt kan vi se att i tider då staten tagit ansvar för att stimulera bostadsbyggandet har det också byggts mer och bostadsbristen har kunnat hållas tillbaka. Genom att villkora byggstödet med att hyrorna ska vara rimliga finns incitament att pressa ned byggkostnaderna och se till att de nybyggda lägenheterna kan efterfrågas av fler.