Utan fler musiklärare är Sveriges popunder snart ett minne blott
MUSIK I SKOLAN
Just nu är det bara tolv personer i hela landet som studerar till musiklärare för årskurs 7-9. Förutom att fostra världsstjärnor visar forskning att musikundervisning stimulerar kreativiteten och förbättrar elevers resultat i andra ämnen. Om vi inte gör något riskerar Sveriges tid som världens tredje största musikexportör att snart vara ett minne blott, skriver Hillevi Larsson (S).
I höstas var det bara fem personer i hela Sverige som valde att studera till ämneslärare i musik för årskurs 7-9. Sammanlagt är det just nu bara tolv personer i landet som studerar på 7-9-utbildningen i musik.
Intresset för att bli lärare i estetämnena på högstadiet är överlag mycket dåligt, men musikämnet verkar stå för den mest extrema minskningen jämfört med tidigare.
Inom bara några år kommer vi att stå inför en akut brist på musiklärare med djup ämneskunskap på grundskolenivå. Detta kan på sikt innebära att den kvalitet svensk musikundervisning hållit under många år, tack vare gedigen lärarutbildning för grundskolan, försvagas, och rekrytering till estetiska program och återväxten i svenskt musikliv är i fara. Forskning visar att musikundervisning förbättrar elevernas resultat även i övriga ämnen, stimulerar ett kreativt förhållningssätt och ger goda förutsättningar för deltagande i samhällets kulturliv.
Dessutom är det ”svenska musikundret” i fara. Vår framgångsrika musikexport har byggt på bra musikundervisning i skolan i kombination med kulturskolorna, där alla barn oavsett bakgrund givits möjlighet att utveckla sina musikaliska färdigheter. Sverige är världens tredje största musikexportör, näst efter USA och Storbritannien. Abba, Kent, Robyn, The Cardigans med flera har bidragit till stora exportintäkter och satt Sverige på kartan som musikland.
Flera universitet väljer nu att inte erbjuda 7-9-utbildningen med hänvisning till det dåliga söktrycket och elever som hoppar av. I kommande antagning är det endast Malmö, Stockholm och Umeå som erbjuder ämneslärarutbildning i musik för grundskolan. Det innebär att bara en handfull musiklärare för grundskolan kommer att utexamineras 2015/16!
Orsaken till det vikande intresset för att undervisa högstadieelever i musik kan sökas i den nya lärarutbildningen. De största problemen är att det är för få högskolepoäng i huvudämnet musik och att eleverna tvingas läsa sammanlagt tre ämnen. Tidigare populära ämneskombinationer som musik och idrott är inte längre möjliga. Utbildningen slutar dessutom mitt i terminen, vilket gör utbildningen än mindre attraktiv för eleverna.
För att uppmuntra fler att söka till musiklärarutbildningen för högstadiet skulle man kunna öka musikämnesstudierna, ta bort kravet att läsa tre ämnen och låta studenterna fritt välja ett andra ämne förutom musik att undervisa i.
Jan Björklund har hittills inte velat diskutera krisen för musikämnet på grundskolenivå, trots att berörda musikhögskolor kontaktat utbildningsministern för att få igång en sådan diskussion.
Vad tänker Björklund göra för att garantera att barnen i skolan även i framtiden ska få musikutbildning med hög kvalitet? Hur tänker han öka intresset för musiklärarutbildningen på grundskolenivå och framför allt – när kommer han inleda dialog med berörda musiklärarutbildningar för att lösa krisen?
Intresset för att bli lärare i estetämnena på högstadiet är överlag mycket dåligt, men musikämnet verkar stå för den mest extrema minskningen jämfört med tidigare.
Inom bara några år kommer vi att stå inför en akut brist på musiklärare med djup ämneskunskap på grundskolenivå. Detta kan på sikt innebära att den kvalitet svensk musikundervisning hållit under många år, tack vare gedigen lärarutbildning för grundskolan, försvagas, och rekrytering till estetiska program och återväxten i svenskt musikliv är i fara. Forskning visar att musikundervisning förbättrar elevernas resultat även i övriga ämnen, stimulerar ett kreativt förhållningssätt och ger goda förutsättningar för deltagande i samhällets kulturliv.
Dessutom är det ”svenska musikundret” i fara. Vår framgångsrika musikexport har byggt på bra musikundervisning i skolan i kombination med kulturskolorna, där alla barn oavsett bakgrund givits möjlighet att utveckla sina musikaliska färdigheter. Sverige är världens tredje största musikexportör, näst efter USA och Storbritannien. Abba, Kent, Robyn, The Cardigans med flera har bidragit till stora exportintäkter och satt Sverige på kartan som musikland.
Flera universitet väljer nu att inte erbjuda 7-9-utbildningen med hänvisning till det dåliga söktrycket och elever som hoppar av. I kommande antagning är det endast Malmö, Stockholm och Umeå som erbjuder ämneslärarutbildning i musik för grundskolan. Det innebär att bara en handfull musiklärare för grundskolan kommer att utexamineras 2015/16!
Orsaken till det vikande intresset för att undervisa högstadieelever i musik kan sökas i den nya lärarutbildningen. De största problemen är att det är för få högskolepoäng i huvudämnet musik och att eleverna tvingas läsa sammanlagt tre ämnen. Tidigare populära ämneskombinationer som musik och idrott är inte längre möjliga. Utbildningen slutar dessutom mitt i terminen, vilket gör utbildningen än mindre attraktiv för eleverna.
För att uppmuntra fler att söka till musiklärarutbildningen för högstadiet skulle man kunna öka musikämnesstudierna, ta bort kravet att läsa tre ämnen och låta studenterna fritt välja ett andra ämne förutom musik att undervisa i.
Jan Björklund har hittills inte velat diskutera krisen för musikämnet på grundskolenivå, trots att berörda musikhögskolor kontaktat utbildningsministern för att få igång en sådan diskussion.
Vad tänker Björklund göra för att garantera att barnen i skolan även i framtiden ska få musikutbildning med hög kvalitet? Hur tänker han öka intresset för musiklärarutbildningen på grundskolenivå och framför allt – när kommer han inleda dialog med berörda musiklärarutbildningar för att lösa krisen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar