Smal av fett och socker?

Den här forskningen är intressant och kan kanske leda till att man finner metoder att tona ner sockersuget, och därmed hjälpa överviktiga.

Men lika intressant är kroppens ämnesomsättning och förbränning. Jag har t.ex. alltid kunnat äta nästan hur mycket socker och fett som helst utan att det "satt sig" på kroppen. Jag vet att jag inte är ensam om detta. Jag har träffat många som säger att de, speciellt i unga år, inte kunnat gå upp i vikt hur de än gjort.

Det kan kanske vara svårt att tro att detta är ett problem för de drabbade. Drömmen för de flesta är väl just att kunna äta hur mycket onyttigheter som helst, utan att gå upp i vikt. Men jag kan försäkra att det är ett problem när man varje dag måste kämpa för att inte gå ner i vikt, på samma sätt som andra kämpar för att inte gå upp i vikt.

Vi är alla olika och jag är övertygad om att ämnesomsättningen också skiljer från person till person. Det handlar inte bara om vad man stoppar i sig utan också om hur kroppen tillgodogör sig födan. Medan en bara behöver titta på en gräddbulle för att gå upp i vikt så kan en annan vräka i sig samma sak utan att något händer. Det kan t.o.m. vara så att man går ner i vikt av att småäta, då förstörs nämligen aptiten så att man orkar mindre riktig mat. (Konstigt nog har i alla fall jag upplevt att det är lättare att behålla vikten/gå upp i vikt av nyttig, riktig mat jämfört med desserter, godis och onyttig skräpmat.)

Det är som regel mer hälsosamt att vara smal än överviktig. Men det är inte det enda som räknas. De som har hög ämnesomsättning behöver nämligen inte motionera för att behålla vikten, de håller sig smala ändå. De behöver heller inte undvika onyttiga fetter och socker på samma sätt som överviktiga. Konsekvensen blir att även smala personers kärl kan bli igenkalkade och de kan drabbas av andra sjukdomar relaterade till ett stillasittande liv och onyttig kost. Till detta kommer att den som har en smal benstomme som regel ser smalare ut än den som har en bred benstomme, även om de har exakt samma livsstil.

Den som bär på några extra kilon, men som är noga med att äta nyttigt och motionera regelbundet, löper i själva verket mindre risk att få livsstilsrelaterade sjukdomar. Den som ser hälsosamt smal ut, men som i själva verket struntar i motion och nyttig mat, löper ändå risk drabbas av västerlandets livsstilssjukdomar - som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och benskörhet.

Oavsett om man är född med anlag för övervikt eller undervikt så är livsstilen avgörande för hur man mår och hur länge man lever. För båda grupperna gäller det att äta ordentligt med nyttig mat, undvika större mängder onyttigt fett och socker, dricka måttligt och röra på sig regelbundet. Det finns ingen genväg.