Leta i den här bloggen

onsdag 12 juni 2013

Smärtlindring – så funkar det

Det har inte alltid varit en självklarhet att få smärtlindring. Fram till 1950-talet skulle barnet ut – inte mer med det. De blivande mammorna fick skrika bäst de ville, eller ännu hellre vara tysta. I takt med kvinnornas frigörelse förbättrades smärtlindringen. 1971 beslutade riksdagen att alla kvinnor skulle ha rätt till den smärtlindring de behövde under förlossningen. Hösten 2012 skrev riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S) en motion om att alla kvinnor ska ha rätt till lustgas, den allra vanligaste metoden i dag.

Hon skrev: ”Att föda utan smärtlindring kan jämföras med att bli opererad utan bedövning, något de flesta skulle finna helt otänkbart. Att i detta läge hänvisa till ’avslappningsövningar’ som alternativ till lustgas känns som ett hån.”
Bakgrunden är att Gävleborgs läns landsting ur arbetsmiljöperspektiv velat ta bort lustgasen eftersom personalen påverkas negativt. Flera studier visar ett samband mellan långvarig exponering för lustgas och för tidig demens och risker för fostermissbildningar. Men de starka reaktionerna fick landstinget att ändra sig och ha kvar lustgasen tills det finns ett likvärdigt alternativ.
Gunvor Ekman-Ordeberg tror inte att det är realistiskt att ta bort lustgasen nu.
– Nej, vi har inte slutat med lustgas på Karolinska Universitetssjukhuset men det är en levande diskussion. Man kan inte bara ta bort någonting utan att ha något annat att erbjuda. Lustgas är en gammal metod som många kvinnor har haft hjälp av. En kvinna kanske använder lustgas två gånger under sitt liv och i dag har vi utsug för att inte påverka miljön eller arbetsmiljön, säger hon.

Utdrag ur text av Monica Sandberg publicerad på Föräldrar & barn 2013-03-07

Inga kommentarer: