Leta i den här bloggen

lördag 5 april 2014

Värderingarna måste ändras!

Jag skriver i Kvällsposten 2014-03-07 om våldtäkter











En kvinna föll ihop på gatan men ansågs ändå inte vara i en särskilt utsatt situation. Det är bevisat att en annan kvinna sade nej, skrek och gjorde motstånd, men hon blev ändå inte trodd av rättsväsendet. Vad ska egentligen krävas för att någon ska bli dömd för våldtäkt?

I Sverige anmäls omkring 6000 våldtäkter varje år, men bara cirka 200 till 300 av anmälningarna leder till en fällande dom. Det finns dessutom ett stort mörkertal, Bara var femte våldtäkt anmäls. 2006 låg antalet friande domar i våldtäktsmål hos tingsrätten på 22 procent. 2010 hade siffran höjts och låg på 33 procent.  Risken för den som våldtar att bli dömd är minimal.

 

Under 2013 har en rad våldtäktsrättegångar blivit uppmärksammade eftersom de friande domarna gett en eftersmak av en föråldrad syn på manlig och kvinnlig sexualitet. Många våldtäktsoffer vittnar om den skepsis de möter när de anmäler brottet. Om de blir trodda och en process startas så upplever många brottsoffer att de inte får det stöd de behöver. Dessutom slarvas det ofta när bevis ska säkras vid förundersökningar. Hela rättsväsendet, från den polis som först tar emot anmälan till den domare som sitter i rättssalen ska ha den kompetens som krävs för att hantera våldtäktsmål. Så är det inte idag. Framöver måste det ändras!

 

Den bristande hanteringen av brottsoffren och medias ökande rapportering om friande domar för våldtäktsmän gör att tron på rättsväsendet minskar. Det är ett hot mot rättsäkerheten och demokratin. Lagarna kring sexualbrott måste förtydligas, ett betydligt större ansvar måste läggas på förövarna. Det duger inte att, som idag, fria för att den misstänkte ”trodde att hon ville” - trots att hon var i det närmaste medvetslös eller sade nej och gjorde motstånd eller var ett barn utsatt för gruppvåldtäkt.

 

Men det är inte bara lagar som måste ändras. Våra värderingar kring sexualitet måste också förändras. Där räcker inte lagstiftning. Alla skolelever i Sverige borde få en normkritisk sexualundervisning där man diskuterar föråldrade uppfattningar. Rätten att bestämma över den egna kroppen är ovillkorlig. Det finns aldrig något läge då någon har rätt att tvinga sin sexualitet på någon annan. För att säkerställa att alla elever får en likvärdig undervisning som uppmuntrar till ömsesidiga relationer och normkritiskt tänkande måste sexualundervisningen kvalitetssäkras. Genom att göra upp med förlegade könsroller kan vi dessutom hjälpa de pojkar och män som utsätts för övergrepp. De är som man ofta extra tabubelagt att träda fram som offer.  





Inga kommentarer: