Follow by Email

Leta i den här bloggen

tisdag 27 augusti 2013

Nedskärning på högskoleutbildning

Allt fler söker till högskolor och universitet. De stora barnkullarna från början av 1990-talet har nu nått vuxen ålder, och den höga arbetslösheten driver människor till att studera, för att ha något att göra och för att öka sina framtida jobbchanser.
Trots hög arbetslöshet och ökat söktryck har regeringen dragit ned på antalet utbildningsplatser i förhållande till befolkningsutvecklingen. Det innebär att många sökande med goda kvalifikationer utestängs från högskolestudier och fastnar i arbetslöshet.
Minskningen av utbildningsplatser har skett inom snart sagt alla utbildningsområden. Det som behövs är det motsatta och då särskilt satsningar på de av arbetsmarknaden eftertraktade utbildningarna, som exempelvis sjuksköterskor, psykologer, jurister, civil- och högskoleingenjörer, tandläkare, specialistsjuksköterskor och förskollärare.
Var femte rekrytering misslyckas i dag, för att arbetsgivarna inte hittar personal med efterfrågad kompetens. Vi har alltså inte bara hög arbetslöshet utan även matchningsproblem. Rimligtvis borde antalet utbildningsplatser då utökas, i stället för att minskas. Det gäller i synnerhet bristutbildningar!
Länder i vår omvärld satsar alltmer på högre utbildning, exempelvis vårt grannland Danmark, som nu bygger ut med målet att öka andelen högskoleutbildade från 50 till 60 procent av befolkningen.
Tittar man på högskoleutbildning hos den yngre befolkningen 25–34 år ligger Norge i topp, tätt följt av Sydkorea. Sverige kommer först på plats 9, en minskning med fyra platser sedan toppåret 2006.
Högskoleutbildning är ingen garanti för jobb, men forskningen visar att risken att bli arbetslös minskar i förhållande till utbildningsnivån. Högskoleutbildade har dessutom statistiskt sett bättre lön, större möjligheter att byta jobb och bättre hälsa.
Förutom den mänskliga vinsten för dem som erbjuds utbildning vinner hela nationen på att ha en välutbildad befolkning. Det ökar Sveriges möjligheter att konkurrera globalt. Vi varken kan eller ska konkurrera med lägre löner utan i stället med kunskap!

Mina frågor till utbildningsministern är:
 
1. Är det inte dags att utöka högskoleplatserna med tanke på den höga arbetslösheten och behovet av utbildad personal på arbetsmarknaden?
 
2. Vilket alternativ erbjuder ministern och regeringen alla de kvalificerade sökande som inte kommer in på sina högskoleutbildningar på grund av regeringens otillräckliga anslag till högskolorna?
 
3. Kan ministern och regeringen tänka sig en särskild satsning på bristyrkesutbildningar i samarbete med högskolor och universitet för minskad arbetslöshet och bättre matchning på arbetsmarknaden?

Hillevi Larsson


Denna interpellation till Jan Björklund (FP) besvaras i riksdagen torsdag 12 september med start 13.00

Inga kommentarer: