Läser att industrisemestern snart kan vara ett minne blott.
Allt fler tar ut semestern mer jämnt under året. Den internationella konkurrensen gör också, enligt artikeln, att vi måste bli mer flexibla och att Sverige därför inte kan stå stilla under den traditionella industrisemstern.
Jag vet inte om jag tycker det här är negativt eller positivt.
Å ena sidan behöver de flesta en lång sammanhängande ledighet och den svenska sommaren är en fantastisk tid för semester. Den sammanfaller dessutom med skolledigheten, vilket är bra av familjeskäl.
Å andra sidan kan ett avbrott på vinterhalvåret, mitt i en stressig period göra susen. Redan en vecka i solen är en energikick som kan vara i månader.
Det mest avgörande tror jag ändå är att människor själva får vara med och bestämma när deras semesterdagar tas ut.
Jag tror dessutom att den strikta uppdelningen mellan arbete och semester inte är bra i längden. Om människor är totalt utarbetade och sönderstressade när de äntligen får semester, då kan det ta veckor att varva ner. Sedan dröjer det inte länge förrän de ska jobba igen,också börjar ekorrhjulet om från början igen.
Det vi behöver är ett arbetsliv som går att kombinera med familj och privatliv. Bättre förebyggande arbetsmiljöarbete och friskvård är också ett måste om folk ska hålla sig friska. De senaste årens sjukskrivningar och förtidspensioneringar är en varningsklocka!
Arbetsglädje frodas i ett klimat där arbetstagarna är hela människor, inte bara robotar som ska prestera resultat under tidspress!
måndag 2 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar