Artikel publicerad i Efter Arbetet torsdag 4 mars 2010
Bloggandet och twittrandet ökar bland skånska politiker. Hillevi Larsson (S) och Ove Lavesson (M) är bara två av alla skånska politiker som syns på nätet. Efter Arbetet tittar vidare på de sociala medierna, som i högsta grad har blivit politik. Frågan är om det gynnar demokratin.
I Skåne är det framför allt politiker i väst som är aktiva i de sociala medierna. Det har Nils Gustafsson vid Lunds universitet noterat. Han forskar om sociala mediers betydelse för politiken.
– De har med befolkningssammansättningen att göra. I Malmö, Lund och Helsingborg finns många unga, 30–35 år. Här finns det också ett större intresse bland journalister, säger Nils Gustafsson.
I flera år har det pratats om att de sociala medierna ska få sitt genombrott i den svenska politiken. Senast skulle det ske förra året inför valet till Europaparlamentet. Nu stundar riksdagsvalet i höst. Kommer genombrottet nu eller har det redan kommit? Det beror på vad man menar med ett genombrott anser Nils Gustafsson. Det har skett om man menar att det är en självklarhet för alla politiska partier att finnas i de sociala medierna och att det är viktigt att synas där.
– Menar man att det är en viktig politisk arena för väljare och medborgare är det inte så, säger Nils Gustafsson.
Större valmöjlighet
I dag finns det inga riktiga studier av vilka som läser och följer de twittrande och bloggande politikerna. Men man vet att det inte är gemene man.
– Det är politiker, politiskt intresserade och journalister. De som är politiskt intresserade har i dag större möjlighet att följa med, men de som inte är det har också större möjlighet att välja bort det, säger Nils Gustafsson.
Det betyder att partiernas satsning på nya medier inte alls ökar demokratin, som många har menat, och att det i stället finns en risk att det växer fram en informationsklyfta mellan politiskt intresserade och inte intresserade. Nils Gustafsson tycker inte att politikerna gjorde vidare bra ifrån sig på arenan i Europaparlamentsvalet och han tror att de har lärt sig av sina misstag och att det blir annorlunda inför riksdagsvalet.
– Jag tror att det blir mer av planerade kampanjer. Om jag får gissa tror jag också att man kommer att tänka mer på målgruppen.
Mobiliserar internt
I stället för att nå ut till väljarna, menar Gustafsson, är det kanske troligare att man använder de sociala medierna till att mobilisera internt inom det egna partiet, organisera egna medarbetare och få folk att hjälpa till med mera traditionellt partiarbete som torgmöten och att knacka dörr. Här kommer man (återigen) att snegla på Obamas kampanj.
Riksdagspartierna i Sverige har börjat anställa tjänstemän som ska lära politikerna att hantera de sociala medierna.
Vad tycker du att de ska lära sig först?
– Just att tänka på målgruppen, vem som läser och vad de vill använda medierna till. Sociala medier har ett speciellt problem, det ska vara sociala och personliga. Det kan vara svårt att dra gränser. Generellt förväntas man ha ett personligt tilltal men som politiker kan man inte vara för personlig.
Att det kan ställa till det om man är för personlig, bland annat i statusrader på Facebook, har politiker blivit medvetna om. I dag måste politiker lära sig prata på flera olika sätt. På ett sätt i talarstolen, ett annat i tv:s morgonsoffa och ett tredje på Twitter.
– Det är en mer komplex mediesituation är det någonsin har varit i svensk historia.
Politiker som inte twittrar, glöms de nu bort?
– Det beror på vilken position man har. Till exempel Ilmar Reepalu behöver inte twittra. Men ambitiösa personer kanske kan göra snabbare karriär inom partiet om man twittrar. Det handlar om att bli synlig för journalister och med ett målmedvetet nätverkande kan man också få en bättre position internt.
Vissa verkar dagligen lägga mycket tid på nätet, finns risken att politiker prioriterar fel?
– Jo, som alla andra. Men jag vet inte, det är en fråga för politikerna själva, säger Nils Gustafsson.
Petra Martinsson
Fakta: S och C bäst på bloggar
Att synas i de sociala medierna är i dag en viktig fråga för alla politiska partier, men samtliga menar att det enbart är en del i valarbetet, skrev Efter Arbetet i förra numret. Socialdemokraterna och Centerpartiet är bäst respresenterade i bloggsfären.
Så följer du politikerna:
För att läsa vad någon skriver på sin sida på Facebook, så måste man själv skapa en profil där man anger en del uppgifter om sig själv, till exempel namn och födelseår. När man har skapat ett konto kan man bli vän med andra användare och få tillgång till deras sidor. Vissa grupper/användare har öppna sidor som kan läsas även om man inte har en egen profil.
På Twitter.com behöver man inte skapa en egen profil för att kunna läsa vad andra skriver. Däremot kan man, om man har en egen profil, välja att registrera sig som ”följare” till andra skribenter. Då publiceras deras inlägg automatiskt på ens egen sida.
För bloggar finns det en mängd olika bloggverktyg som tillhandahåller plats på nätet. Därför är det lättast att hitta bloggande politiker genom att söka på deras namn på internet, eller gå genom partiernas olika hemsidor, där politkernas bloggar ofta är listade.
Två bloggande skånska politiker
Ove Lavesson
Riksdagsledamot (M) för Malmö stad. Ledamot i kulturutskottet och suppleant i konstitutionsutskottet.
Sitter även i Presstödsnämnden och Operahögskolans styrelse.
Avgörs valet i de sociala medierna?
– Nej. Valet avgörs vid valurnan och baseras på det förtroende och de förhoppningar som finns för olika partier och kandidater. Sociala medier är däremot en ypperlig kanal för att nå ut med vem man är och vad man tror på. De ger möjlighet till en mer personlig bild av vad man tycker i stora och små frågor och bra tillfällen att länka vidare till större debattinlägg m m. Jag tror att det är den som är personlig som vinner mest förtroende, de som bara använder sociala medier för reklam filtreras snabbt bort. Sociala medier är alltid på mottagarens villkor.
Vilka läser dig?
– Journalister, kollegor, de som ingår i angränsande nätverk till mina egna och de som är intresserade av de frågor jag driver.
Vilka vill du ska läsa dig?
– De sociala nätverken idag är ganska slutna. Facebook läses av andra medlemmar som man är ”FB-vän” med. Twitter är stort bland den medvetna publiken, men inte lika stort hos allmänheten. Bloggar nås av de som surfar runt efter en speciell fråga. Jag tror och hoppas att vi kommer se mer av öppna sociala nätverk framöver, där det blir enkelt och naturligt för fler att följa olika personer och frågor. Sedan gäller det att ha lite kunskap själv också om hur man sprider länkar till olika inlägg.
Hur många av dina inlägg handlar om Skåne?
– Det vet jag inte, men eftersom jag försöker vara ganska personlig i mina inlägg så finns det ofta en koppling till Skåne, Malmö och Öresund. Jag har dock inget uttalat skånskt perspektiv i mitt twittrande och bloggande, mer än att jag driver frågor som är viktiga för Öresundsregionen.
Varför synas på nätet?
– Om man inte vill synas, stå på barrikader och föra fram sina åsikter offentligt så ska man nog inte syssla med politik. När samhället ändrar sig så är det upp till mig att följa med i utvecklingen. Idag handlar det i mångt och mycket om sociala medier. Jag når betydligt fler genom ett Twitter-inlägg än med ett pressmeddelande.
Vad skulle du aldrig lämna ut om dig själv?
– Jag är personlig, men sällan privat. Lika lite som jag släpper in journalister och fotografer i mitt hem, lika lite hänger jag ut min familj på Facebook. Att vårda en privat sfär får dock inte innebära att man blir opersonlig. Jag söker förtroende för mitt parti, men också för mig själv som företrädare. Då måste man veta vilka tankar och värderingar som driver mig, därför är det viktigt att vara väldigt personlig tycker jag.
Du twittrar, bloggar och finns på Facebook, tar det inte för mycket tid?
– Nej, mycket av detta kan göras från mobil, laptop, etc. Ett Twitterinlägg är 140 tecken, det har man alltid tid för. Sedan kan bloggandet gå lite upp och ner ibland. Det finns vissa som lever sitt liv genom social medier, jag ser det mer som ett viktigt komplement till allt annat jag gör.
Har du fått någon utbildning i att hantera/jobba med sociala medier?
– Nej, ser mig nog som autodidakt på området ;) Fler borde prova, det är inte svårt. Man gör lite fel i början, men det är bara att kasta sig ut!
Petra Martinsson
Hillevi Larsson
Riksdagsledamot (S) från Malmö, ledamot S-kvinnors förbundsstyrelse, ordförande S-kvinnor Malmö och f.d. ordförande Republikanska föreningen.
Avgörs valet i de sociala medierna?
– Nej, huvudsakligen är det mediedebatten och möten öga mot öga mellan valarbetare och väljare som avgör. Men det kan spela roll på marginalen. Inte minst kan det mobilisera valarbetare och nå väljare på nya arenor.
Vilka läser dig?
– Framför allt partikamrater, men även intresserade väljare och journalister.
Vilka vill du ska läsa dig?
– Har inga restriktioner, alla som är intresserade. Hoppas uppmuntra till ökat politiskt engagemang, ökat valdeltagande och valseger för (S).
Hur många av dina inlägg handlar om Skåne?
– Ganska många eftersom det är här jag verkar. Men många frågor jag driver berör både Skåne och övriga Sverige.
Varför synas på nätet?
– Jag vill kommunicera det jag gör och mina åsikter. Förhoppningsvis väcka ett intresse för de politiska frågor jag tar upp. Tar tacksamt emot input också. Bra sätt att få direktkontakt.
Vad skulle du aldrig lämna ut om dig själv?
– Alltför privata saker, jag är gärna personlig men inte privat.
Du twittrar, bloggar och finns på Facebook, tar det inte för mycket tid?
– I början gjorde det. Då bloggade jag flera timmar om dagen. Men när jag drabbades av ”bloggarm” (tennisarm) och fick svårt att hinna med annat viktigt, då insåg jag att det gått för långt. Nu bloggar jag, twittrar och Facebookar regelbundet men jag låter det inte ta för lång tid. Snabba inlägg är det som gäller. Tiden att skriva längre texter lägger jag hellre på en artikel, riksdagsdebatt eller dylikt.
Har du fått någon utbildning i att hantera/jobba med sociala medier?
– Ja, har lärt mig den grundläggande tekniken. Har lätt för att skriva, men är väldigt oteknisk. Därför är det det jag framför allt behöver hjälp med.
Petra Martinsson
Fotnot: De intervjuade fick frågorna mejlade ill sig. Båda svarade inom några timmar. Bilderna
är desamma som de använder på Twitter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar