På onsdag nästa vecka så skall vi som är aktiva i Riksdagens Västsahara nätverk träffa Mr Amhamed Khadad. Han är en av de främsta företrädarna för Polisario, med uppdrag att förhandla med FN. Han besöker Sverige 11-12 april och vill gärna träffa svenska politiker för att berätta om den senaste utvecklingen i Västsahara-konflikten. FNs säkerhetsråd kommer att lyfta frågan om Västsaharas framtid i slutet av april.
Hillevi Larsson
Bakgrund om Västsahara
Västsahara är Afrikas sista koloni. Efter att tidigare ha lytt under spansk överhöghet blev Västsahara äntligen fritt 1975. Friheten varade dock bara några dagar, innan grannlandet Marocko ryckte in med sina tungt beväpnade trupper och ockuperade landet. Huvuddelen avbefolkningen drevs på flykt och bor alltsedan dess i flyktingläger i öknen i Algeriet. Förhållandena i lägren är svåra och det råder brist påvatten, mat och mediciner. De västsahariska flyktingarna är totalt beroende av internationell hjälp för sin överlevnad.
Inledningsvis försvarade sig västsaharierna mot sina ockupanter. Kampen leddes av Västsaharas befrielserörelse, Polisario Front. 1991övergick Polisario till fredlig kamp. Orsaken var att FN då gav västsaharierna nytt hopp genom att anta en positiv resolution om Västsahara.Innehållet gick ut på att en folkomröstning skulle hållas redan 1992, då västsaharierna själva skulle få avgöra sin framtid.
Sedan dess har Marocko lyckats sabotera genomförandet av tio planerade folkomröstningar. Under tiden har Marocko ändratbefolkningssammansättningen i Västsahara. Bland annat har cirka 10 000 västsaharier tvångsförflyttats till Marocko för att “marockaniseras”och tusentals andra har gripits och “försvunnit”. Jämsides med detta har marockanska bosättningar upprättats i Västsahara och tiotusentals
marockanska soldater har placerats i området för att vakta de västsaharier som bor kvar i de ockuperade områdena.
Västsahara är Afrikas sista koloni. Efter att tidigare ha lytt under spansk överhöghet blev Västsahara äntligen fritt 1975. Friheten varade dock bara några dagar, innan grannlandet Marocko ryckte in med sina tungt beväpnade trupper och ockuperade landet. Huvuddelen avbefolkningen drevs på flykt och bor alltsedan dess i flyktingläger i öknen i Algeriet. Förhållandena i lägren är svåra och det råder brist påvatten, mat och mediciner. De västsahariska flyktingarna är totalt beroende av internationell hjälp för sin överlevnad.
Inledningsvis försvarade sig västsaharierna mot sina ockupanter. Kampen leddes av Västsaharas befrielserörelse, Polisario Front. 1991övergick Polisario till fredlig kamp. Orsaken var att FN då gav västsaharierna nytt hopp genom att anta en positiv resolution om Västsahara.Innehållet gick ut på att en folkomröstning skulle hållas redan 1992, då västsaharierna själva skulle få avgöra sin framtid.
Sedan dess har Marocko lyckats sabotera genomförandet av tio planerade folkomröstningar. Under tiden har Marocko ändratbefolkningssammansättningen i Västsahara. Bland annat har cirka 10 000 västsaharier tvångsförflyttats till Marocko för att “marockaniseras”och tusentals andra har gripits och “försvunnit”. Jämsides med detta har marockanska bosättningar upprättats i Västsahara och tiotusentals
marockanska soldater har placerats i området för att vakta de västsaharier som bor kvar i de ockuperade områdena.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar